Gå vidare till innehåll

Hur ser trafiken ut i framtidens städer?

Just nu pågår en revolution när det gäller hur vi transporterar oss själva och våra varor – i synnerhet i städer. Bildelning, eldrift och digitala lösningar förändrar både våra beteenden och hur infrastrukturen ser ut. Smarta städer är snart en realitet. Vi pratade med Marianne Reeb och Helge Janzon som har arbetat med detta i många år om vad de ser i sina visioner.

Marianne Reeb är framtidsforskare som studerar trender långt innan de nått vår vardag. Helge Janzon på Daimlers huvudkontor med centrala strategifrågor och ser till att idéerna och upptäckterna implementeras i framtidsorienterade mobilitetskoncept. Båda har alltså umgåtts med konceptet Smart Cities under en längre tid.

Marianne Reeb och Helge Janzon.
Marianne Reeb och Helge Janzon.

Vad kommer vi att se när vi strosar runt i den framtida staden?

JANZON: Mer utrymme. Vi kommer använda ytorna väldigt annorlunda mot vad vi gör i dag. Att parkera vid trottoarkanten kommer vara otänkbart. Stadsutrymme är alldeles för värdefullt för det. Oanvända körfält kommer också höra till det förflutna. I dag har vi två, tre eller till och med fyra filer mellan två kvarter, och trottoarer på båda sidor av gatan. I den framtida staden kommer det vara färre bilfiler.

REEB: Det skulle kunna finnas fyra filer vid rusningstid. Men i framtiden kommer vi vara mer flexibla: när trafiken lugnar sig, kan vi göra om de fyra filerna till två. Och på söndagar kunde vi stänga gatorna för biltrafik helt och hållet. I dag tror vi på att ha permanenta strukturer, men i framtiden kommer LED-markerad asfalt, kombinerat med uppkoppling, att hjälpa oss göra flexibla val.

Vad kommer de frigjorda ytorna att användas till?

REEB: De kommer erbjuda utrymme för mänsklig kontakt. Jag tror att en av anledningarna till att människor bor i städer är att de vill ha en känsla av samhörighet. Självklart vill alla ha sitt privata utrymme, men människor vill också vara tillsammans och kommunicera med varandra. De frigjorda ytorna kan städerna använda till att erbjuda fler kulturaktiviteter. Det skapar också mer utrymme för företag och detaljhandel, vilket i sin tur leder till nya jobb. Folk kommer inte behöva resa lika långt. Det kommer bli mer tid till gemenskap, eftersom man inte kommer behöva lämna sina kvarter lika ofta för att uträtta sina ärenden.

Hur kommer vi resa när vi väl lämnar våra kvarter?

REEB: Det kommer finnas alla sorters möjligheter, från privata bilar till kollektivtrafik och bildelning. ”Utsläppsfritt” är nyckelordet för alla de här alternativen. Nuet är så diversifierat att jag är övertygad om att framtiden inte kommer vara endimensionell. Det är osannolikt att det bara kommer finnas en enda lösning. Jag tror att det kommer vara en större blandning av olika transportmedel. Vi kommer fokusera mer på vilket transportmedel som är det rätta för respektive situation. Utmaningen blir att länka ihop de olika transportmedlen på bästa sätt. Det kommer finnas välfungerande transporthubbar där till exempel tåg anländer och mitt förbokade fordon redan väntar på mig.

Vare sig det blir egna bilar, bildelning eller kollektivtrafik kommer mobilitet vara utsläppsfritt i framtiden.
Vare sig det blir egna bilar, bildelning eller kollektivtrafik kommer mobilitet vara utsläppsfritt i framtiden.

Varför använder människor delningstjänster?

REEB: Upplägget med att dela passar inte alla. Människor har behov av flexibilitet. Det är där de här erbjudandena kommer in i bilden, och kompletterar mobilitetsmixen.

JANZON: Daimler erbjuder även den här typen av integrerade lösningar. Det gläder mig att vi som företag tog oss an den här omvandlingen i ett tidigt skede och att vi i dag kan kalla oss leverantör av mobilitetstjänster.

Den egna bilen är i dag en symbol för oberoende och flexibilitet. Vilken roll kommer den att spela i framtiden?

JANZON: Vi gör här en skillnad mellan stad och landsbygd. Jag tror att det kommer fortsätta finnas ett stort behov av privatfordon under de kommande 20, 30 och 40 åren. Även i innerstan kommer det finnas människor som äger bilar för att exempelvis kunna göra utflykter på helgen. Men bara i undantagsfall kommer fordonet stå parkerat framför ägarens hus. I stället kommer det finnas parkeringshubbar i städernas utkanter, som är lätta att ta sig till med andra transportmedel.

Kommer vi fortfarande köra egna bilar?

REEB: Mycket av körandet kommer automatiseras. Det ger oss helt nya möjligheter. I dag kanske jag flyger till en annan stad och hyr ett hotellrum där så att jag kan gå på ett möte nästa morgon. I framtiden kan jag resa nattetid i min självkörande Mercedes-Benz, med skillnaden att min hotellvistelse kan begränsas till att ta en dusch och äta frukost, och jag sparar mycket tid.

JANZON: Dessutom kommer bildelning med självkörande bilar att spara utrymme. I framtiden kommer de köra vidare till nästa kund efter att jag har klivit ur bilen. Så att jag inte behöver parkera. Då behöver vi inte lika många parkeringsplatser i innerstan och vi kan använda de frigjorda ytorna till nånting bättre.

Framtidens städer behöver medvetet planeras och utformas annorlunda. Vilka menar ni ska delta i beslutsfattandet?

REEB: Så komplexa områden som mobilitet och urbana koncept måste arbetas fram gemensamt. Många städer involverar nu sina invånare i processen. I Stuttgart, till exempel, finns det ett laboratorium för hållbar mobilitetskultur. Där utvecklas och utbyts förslag om hur staden kan och bör se ut om 20 år.

JANZON: Som leverantör av mobilitetstjänster har även vi uppmanats att samverka med staden i ett tidigt skede – snarare än senare, när det finns en konkret upphandling att svara på. I framtiden kommer städer byggas på mycket mer komplexa sätt än i dag. Stadsplaneringskoncept blir mer integrerade och sammanlänkade. Koncepten är individualiserade och eleganta, men implementeringen blir allt mer utmanande. Därför finns det behov av expertrådgivning, och vi är glada att tillhandahålla det. Hittills har vi välkomnats överallt med öppna armar. Det beror på att varje stad måste hitta sitt eget sätt att hantera komplexiteten och skapa en levande stad för framtiden. Vårt omfattande mobilitetsutbud som varje stad kan integrera i sitt eget koncept kan bistå med det. De här koncepten kommer naturligtvis se olika ut. Men det kommer också finnas likheter. Till exempel är jag övertygad om att många städer gradvis kommer ta bort genomfartstrafik i sina stadskärnor.

Stadskoncepten blir mer integrerade och sammanlänkade.
Stadskoncepten blir mer integrerade och sammanlänkade.

JANZON: Det kommer se olika ut i varje enskild stad, eftersom ingen stad är den andra lik.

REEB: Det går att kontrollera processen med hjälp av lagar och förbud, men jag tror att det är mer effektivt att satsa på incitament för att uppmuntra beteenden för allmänhetens bästa.

Menar du subventioner?

REEB: Jag hade inte tänkt det. Mitt förslag går i en annan riktning. Om jag vet att B14-motorvägen i Stuttgart är full av trafik, kunde jag råda en del förare att ta en annan väg, som kanske tar dem tre minuter extra. I gengäld får de tio mobilitetspoäng som de kan använda till att betala parkering med. På så vis kan människor vara fria att fatta sina egna beslut, samtidigt som de belönas för val allmänhetens intresse.

Kommer inte folk värja sig mot den metoden? Folk brukar kunna oroa sig för datasäkerhet.

REEB: Det har redan skett småskaliga första försök med den här metoden. I försöken sa 70 procent av deltagarna att de var villiga att dela sina data. På så sätt kunde en tredjedel av alla trafikstockningar undvikas. Kina kommer införa den här poängräkningen nästa år. Ett utvärderingssystem som belönar folks beteenden. Trots kulturella skillnader är jag övertygad om att vi inom 20 år kommer införa en liknande metod. I framtiden bör kunder alltid kunna välja vilken data de gör tillgänglig för allmänheten. Om informationen används till förmån för individer och samhälle, och om en ansvarsfull hantering av dessa uppgifter säkerställs, skulle många människor vara för ett sånt system.

Vilka krav anser du måste uppfyllas av ett väl fungerande mobilitetskoncept för en väl fungerande stad?

REEB: I Berlin kan jag gå till en spårvagnshållplats utan att titta på tidtabellen, för jag vet att det kommer komma en spårvagn inom fem minuter. Men enbart det är inte tillräckligt. Den ekonomiska biten är också viktig.

JANZON: Det finns även mjuka faktorer. En promenad längs floden Neckar i Heidelberg kan boosta din livskvalitet avsevärt.

REEB: Eller en promenad längs Spree i Berlin. En stad måste kunna erbjuda platser där människor kan koppla av.

Hur skulle du beskriva din smarta, trivsamma stad med tre ord?

JANZON: Mindre stress. Beboelig. Grön.

Vill du få liknande artiklar direkt till din email i framtiden?
Prenumerera här

Läs mer

1 oktober, 2019 / Nyheter
30 september, 2019 / Nyheter
25 september, 2019 / Nyheter
20 september, 2019 / Evenemang

Välkommen till Mercedes-Benz Sveriges nyhetsblogg!


Här kan du hitta berättelser och nyheter från oss på Mercedes-Benz Sverige AB.
Företag som valt intressanta lösningar.
Människorna bakom allt.
Bilar som är annorlunda.
Bilar som är nya.
Erbjudanden och förstahandsinformation om spännande evenemang!

Har du egna idéer om saker vi ska skriva om?
Maila oss gärna på mercedes-benz@genberg.se

Vill du vara säker på att inte missa några nyheter?
Anmäl dig till våra nyhetsbrev:
Nyhetsbrev Personbilar
Nyhetsbrev Transportbilar
Nyhetsbrev Lastbilar


Ansvariga utgivare:
Bengt-Ove Andersson
Lastbilar
Lalenya Tedfors
Transportbilar
Jennie Thelin
Personbilar
Mercedes-Benz Nyheter

Mercedes-Benz Sverige