Vad händer om man tar en Mercedes Sprinter, en miljö- och teknikintresserad åkare, en professor i flygaerodynamik och en påbyggare och sedan låter dem spendera tid tillsammans? Man får en specialbyggd, aerodynamiskt utformad Mercedes Sprinter där bränsleförbrukningen minimerats och förhållandet ”tid vs kostnad” maximerats.
Erik Alfredsson är, tillsammans med sin bror Magnus, tredje generationens ägare av Alfredssons Transport i Norrköping, ett åkeri som startades redan 1937 av de båda brödernas farfar Ingvar. Idag har åkeriet 75 anställda och de kör alla typer av transporter över hela Europa.
– Även om vi är stolta över vår långa historia, så betyder inte det att man kan slå sig till ro, säger Erik och fortsätter:
– Att vara moderna och tänka i nya banor, att lyssna och ta till sig, att våga pröva nytt för att bli ännu bättre…det är viktigt för oss.
2010 belönades Alfredssons Transport med Stora Åkeripriset samt Trafikverkets miljöpris för sitt arbete inom miljö, personal, trafiksäkerhet, ekonomi och innovation. Samma år började Erik samarbeta med Matts Karlsson, professor i aerodynamik vid Linköpings Universitet för att skapa transporter med optimal aerodynamik.
– Vi började fundera på påbyggnadernas utformning och höjder och provade att bygga en självbärande släpvagn med runda hörn, eftersom vi konstaterat att runda hörn gav resultat, berättar Erik.
– Sen provade vi för första gången att bygga om en Mercedes Sprinter, där vi jobbade vidare med formen och med att försöka minimera luftmotståndet. Förutom rundade hörn, märkte vi att bland annat räfflade tak spelade roll för effektiv körning och minskad bränsleförbrukning. Den Sprintern visades på Elmia 2014 och väckte stor uppmärksamhet.
– Vi testade oss fram till rätt utformning genom att bygga modeller av bilarna, av chassit, i 1:30 skala. Sedan testades modellerna i en vindtunnel på universitetet.
Under hela resan har Erik och Matts matat in all data i superdatorer – både resultaten från modellerna och från åtskilliga dataanimeringar där man använt CAD-ritningar. Sedan har datorerna fått stå och ”tugga” statistik tills man kunnat utläsa användbara resultat för att gå vidare.
När de tillsammans med påbyggaren PLS Truck Bodies byggde den nya Sprintern tog de ut svängarna ytterligare. Fronten har, precis som den förra ombyggda Sprintern, samma form som fronten på ett jetplan. Hörnen är rundade och skåptaket har formen av en flygplansvinge. Skåpet har nedbyggda sidor, för att leda luftströmmen och av samma anledning är bilen helt slät undertill.
Inspirerade av Formel 1-bilarna och deras aerodynamiska ”osthyvelform”, funderade Erik och Matts på hur hela Sprinterns form påverkar luftmotståndet. Av samma anledning – för att minska luftmotståndet – har bilen också en övertryckskanal, ett svart hål, under den igenbyggda bakgavelliften, som ska få luften att släppa från fordonet istället för att virvla runt bakom det.
Den aerodynamiska Sprintern är 3,03 meter hög och har åtta pallplatser. Den fungerar både som kyl- och värmetransport. Hela vänstersidan går att öppna och på höger sida sitter en distributionsdörr. På den första modellen fanns både lift och lucka bak, medan den nya bilen försetts med bara en extra stor baklift.
– Det var också viktigt att se över hur lastningen kunde bli mer effektiv, mer ”snäll” och därmed också förbättra arbetsmiljön. Ju längre baklift, desto snällare lastning. Vinkeln blir bättre, säger Erik och fortsätter:
– Genom att ändra utformningen bak och ersätta luckan med en större baklift, så sparar vi tid i produktionen, även om vi tyvärr tappade 6 kg i nettolast med den konstruktionen. Trots det, så väger fordonet inte mer än en vanlig hyrbil och det är ganska otroligt med tanke på alla vingar och täckta sidor som inte finns på en ”vanlig” bil.
– Det har handlat väldigt mycket om materialval i de olika konstruktionerna. Man kan redan nu helt klart säga att den ombyggda Sprintern ger bättre resultat, en bränslebesparing på 20-25% utan överdrift, säger Erik och låter både nöjd och mycket engagerad.
Åkeriets första ombyggda Sprinter används redan i verksamheten sedan tre år, främst för ”just-in-time-transporter” eller snabbtransporter för till exempel reservdelar inom industrin. Både för kortare sträckor och till längre resor inom hela Europa. Hittills har man kört 20 000 mil med den. Nu ska också den nya bilen in i verksamheten.
– Vi har fått mycket uppmärksamhet och det är ju kul. Dessutom kommer vi nu att kunna jämföra de båda och se skillnaderna och kunna mäta resultaten.
– Genom att arbeta med våra olika utvecklings- och förbättringsprojekt har vi hittills lyckats sänka bränslekostnaderna i hela företaget med 19 procent och däckslitaget har minskat med hela 45 procent.
– Man måste självklart ta hänsyn till vilken typ av fordon och vilken typ av transport man utför, för att nå allra bästa resultat. Men vi kommer att fortsätta testa och utveckla, det är så spännande, säger Erik och avslutar:
– Jag letar efter den optimala punkten.
