Självkörande fordon kommer. Det är nästan alla överens om. Men hur de kommer att påverka städernas trafik finns det olika tankar om. Beroende på hur systemen utvecklas kan det leda både till fler och färre fordon.
Självkörande fordon som används vid bildelning kan revolutionera framtidens biltrafik och kommer att innebära stora ekonomiska och miljömässiga fördelar. De juridiska frågetecknen är på väg att rätas ut och världen är redo för både testkörningar och marknadsföring.
Frågan är dock – när kan själva civilsamhället börja dra nytta av utvecklingen? Kan kollektivtrafik jorden runt smidigt övergå till ett samarbete mellan intelligenta fordon, och hur smälter självkörande bilar in bland privata fordon, bussar, och transportbilar som körs av mänskliga chaufförer?
Professor Kara Kockelman vid Center for Transportation Research vid University of Texas beskrev vid en konferens i Texas i mars 2017 scenariot som en blandning av ”himmel och helvete”.
– Å ena sidan kan de framtida intelligenta fordonen spara både liv, bränsle och tid samtidigt som de ger biltillverkning och olika produktionsled ett lyft världen över. Å andra sidan kan tillgången till fordon och smidigheten vid beställningen av dem leda till en tioprocentig ökning av trafiken världen över, sammanfattade hon.
Det är sannolikt att användarna kommer att åka mer, och dessutom bli mer benägna att åka längre sträckor, när de själva inte behöver sitta vid ratten. Skräckscenariot är stadskärnor som planlöst svärmar av självkörande fordon. Istället för en traditionell bil som rullar en timme om dagen kan automatiska fordon vara igång åtta timmar i sträck – och inte alltid med passagerare i bilen.
Självkörande och intelligenta fordonsflottor kommer att vara en realitet i framtiden – frågan är hur de går att koppla till samåkning och kollektivtrafik. Transport är numera ett attraktivt forskningsområde när det gäller artificiell intelligens. Lösningen på den gordiska knuten är ett system som aktivt strävar efter att användarna ska dela på bilarna – ett sätt för kollektivtrafiken att återuppfinna sig själv.
– Googles flotta på 250 skyttelbussar är ett exempel på hur verkligheten kan och kommer att förändras – företaget justerar automatiskt rutterna efter resenärernas önskemål, säger Douglas Kaufman, VD på transportföretaget Transloc.
Nyckelfrågan är hur transportföretagen ska omvandlas till katalysator, datainsamlare och nod för mobilitet i stället för att fungera som utförare. Lösningen är att till exempel erbjuda passagerarna en helhetslösning som kombinerar flera olika moment – från att promenera till busshållplatsen och hoppa på ett tåg till att så småningom dela på en bilresa.
– Eran med mänskliga chaufförer bakom ratten är över, vare sig vi vill det eller inte. Den brännande frågan är att skapa en fungerande plattform för mobilitet, allt fokus ligger på detta, framtidens trafik kommer inte att se ut som den gjort de senaste 100 åren, avslutar Douglas Kaufman.
